Hur vet du om ett CV är pålitligt?

Artikeln är ursprungligen publicerad av Vad Vi Vet -- ett medieföretag som publicerar faktabaserade artiklar om aktuella händelser.

Falska meritförteckningar har blivit en mångmiljardmarknad.

Har du någonsin lagt märke till att någon överdrivit sitt CV, eller lagt till saker som inte riktigt stämmer? Det är mycket vanligare än man kanske tror.

Så många som sex av tio har ljugit i sitt CV, enligt en undersökning genomförd av Stockholms Handelskammare. En av de vanligaste lögnerna gäller examensbevis.

Fyra av tio rekryterare har avbrutit en rekryteringsprocess för att kandidaten inte var ärlig om sina kunskaper, vilket kan leda till stora konsekvenser. En felrekrytering kostar i genomsnitt 700 000 kronor.

Det här är inte unikt för Sverige. En tredjedel av alla amerikaner erkänner att de ljugit i sitt CV. Vanligast är att man överdriver antalet år man arbetat inom branschen och längden på sin utbildning. Högavlönade inom teknik och finans ljuger oftast om sina kvalifikationer, och män ljuger om sina meriter dubbelt så ofta som kvinnor.

I USA är det riskabelt att vara ohederlig i rekryteringsprocessen. Av dem som åkt fast för oärlighet nekades 41 procent det jobb de sökt, och 18 procent hade blivit anställda men sparkades senare när det kom fram att de ljugit.

I Sverige vittnar sex av tio rekryterare om jobbsökande som förfalskat examensbevis eller ljugit i sin ansökan. Utöver examensbevis och certifikat från kurser de aldrig gått är arbetslivserfarenhet det som svenskar vanligast överdriver. Tio procent dolde en kriminell dom.

Hur vet du om CV:n du ser på LinkedIn stämmer?

Falska universitet

Förfalskade meritbevis har blivit en stor industri. Känner du igen de amerikanska universiteten Columbiana, Barkley eller Mount Lincoln? Alla har glansiga hemsidor med leende studenter på soliga campus och citat från föreläsare. Det är bara det att dessa universitet inte erbjuder några kurser -- för de existerar inte. Alla är skapade av ett pakistanskt företag, Axact, som säljer falska universitetsexamina.

Tyvärr är inte Axact ensamt om den här affärsidén. Liknande företag skapar egna universitet, medan andra säljer falska betyg från etablerade lärosäten. Med allt fler onlinekurser har det blivit lättare att fuska med sin examen -- som att köpa kurser från universitet som inte finns. Det kostar ungefär 10 000 kronor per examen och uppskattningsvis 100 000 säljs i USA varje år, varav en tredjedel är examina på högre utbildningsnivå. Anledningen till att folk köper falska betyg är dels att en potentiell arbetsgivare kräver en universitetsexamen, dels för att ha ett argument i löneförhandlingar.

I takt med att vi blir alltmer specialiserade inom kunskapsområden och uppgifter som kräver mer individanpassad utbildning, blir det allt svårare för arbetsgivare att kontrollera om ett certifikat eller en utbildning faktiskt är vad som uppges.

Förklaringen är publicerad i samarbete med TRUE. Den har genomgått samma faktakontroll som övriga artiklar på Vad Vi Vet.

Skolor och rekryterare driver utvecklingen

Med tanke på att en felrekrytering är en kostsam historia -- i USA uppskattas det kosta i genomsnitt nästan 150 000 kronor -- har intresset för att kunna verifiera certifikat ökat. Allt fler skolor använder blockkedjeteknologi när de utfärdar examensbevis för att förhindra förfalskning.

"Eftersom det är nästan omöjligt att manipulera i efterhand har intresset för digitala certifikat ökat snabbt", förklarar Patrik Slettman, grundare av TRUE Original, ett SaaS-företag som hjälper skolor, företag och institutioner att utfärda digitala certifikat med blockkedjeteknologi.

Intresset bland rekryterare har också ökat, säger Slettman, eftersom verifierade certifikat förenklar bakgrundskontrollen och gör rekryterarnas arbete både enklare och snabbare. "Det är förstås också ett sätt för den enskilde att signalera till en rekryterare att man är en trovärdig kandidat. Om du har certifierade meritbevis på din LinkedIn-profil framstår du som ett säkrare val än de som inte kan bevisa att de gått en viss utbildning eller kurs," säger Slettman.

Av någon anledning har officiella dokument särskilt halkat efter i digitaliseringen. Det är ganska märkligt att officiella bevis som vi alla behöver för att söka jobb, gifta oss eller resa fortfarande saknar inbyggd säkerhet idag. Tekniken finns och är fullt tillgänglig.